Oförälskad! Du eller din f d partner?? Ja det är milsvid skillnad på upplevelsen beroende på om du slutat älska eller om din partner gjort det. Dock är ett uppbrott alltid förenat med någon form av drama och depp om ni inte båda är extremt överens och ni är de enda som drabbas. Och hur ofta har vi den ”turen”?

Men i dramat och deppet finns utvecklingsmöjligheten! Det är då vi har chansen att iaktta oss själva, våra reaktioner och hur vi agerar på det som händer. För ser vi till att uppmärksamma vad som händer i oss och varifrån dessa känslor kommer och inte minst vad våra reaktioner leder till, så kan vi ändra detta nästa gång och bryta mönster som inte gagnar oss längre. 

Uppbrottet, det är stunden för lärande! Vad var det som hände innan det blev så här? Hade jag eller vi kunnat agera på andra sätt för att undvika det här? Jag brukar ofta dra paralleller med yrkeslivet när jag tittar på våra relationer. Där kör vi ofta genomgångar när saker går snett, för att undvika att det händer igen. Men hur ofta gör vi det i det liv som verkligen betyder något och som vi lever i hela tiden, inte bara på jobbet? 

Ja, personligen vill jag alltid hitta möjligheter och se positivt på saker som händer. Det är bara sådan jag är. Och hittills har jag alltid lyckats, förutom när människor nära mig, och nära mig i ålder, har dött. Då finns inget positivt. Men i andra händelser så brukar det ändå oftast finnas korn av lärdom vi kan dra, även om det ibland är extremt svårt att hitta dem. 

En av dem som dog i min närhet var min fina och så viktiga vän Inga-Lill. Hon dog i cancer när hon var bara dryga 30. Och hade ett litet barn på 2 år. Hon var också anledningen till att jag började läsa psykosyntes och började leta efter alternativa sätt att tänka. Men tillbaka till relationer och lärdomar. Under sin sjukdom sa hon till mig att hon var så otroligt trött på människor som bara gick runt och klagade hela dagarna på sin respektive, på sitt liv, ja på det mesta. Och hon sa att om hennes sjukdom inte medförde något annat, så hoppades hon i alla fall att den skulle vara ett uppvaknande för andra runt henne. ”Livet går här och nu, sluta gnäll och gör något åt situationen istället!” Det var hennes budskap. Så sant. Och det kan också vara ett mönster som vi har, att klaga mer för klagandets skull, än för att vi egentligen menar det. 

Hur är det med dig? Lär du dig av livet och av vad som händer runt dig? Hittar du korn av möjligheter till nya sätt att tänka, agera, reagera när drama och depp drabbar dig? För så länge du lever får du alltid nya möjligheter! Och du kan alltid göra saker på nya sätt. Varje dag är den första på resten av ditt liv. En härlig klassiker som faktiskt är helt sann. Och du är väl den kloka byggmästaren i ditt liv? Det bästa med att lära sig av erfarenheterna vi gör är att inget är ett misslyckande innan vi slutar försöka. Då är det bara träning och träning kan vi ju aldrig få för mycket av, eller hur? Så reflektera över allt du lärt dig så här långt i visshet om att du aldrig kommer sluta lära dig. Eller hur?!